Så länge som jag känt min vän så har jag fått höra: ”Det var ju det där med tiden Johanna. Det är en stressig period nu men snart lugnar det sig. Jag har faktiskt tagit lite ledigt här nu om ett par veckor. När jag bara får lite tid så ska jag… ”

När jag sen frågar hur ledigheten var så visar det sig allt som oftast att det inte blev någon ledighet. Om min vän hade ”tur” så blev det en förkortad ledighet. Den där hektiska perioden verkar ha pågått i över fem år nu och min vän fortsätter att jaga tiden runt hörnet.

Härom veckan drämde jag näven i bordet. ”Vart tror du att den där tiden ska komma ifrån? Ska den ramla över dig? Ska du få den av Gud? Universum? Då blir det garanterat inte den typen av tid som du förväntar dig. Tiden kommer inte, den ÄR. Du måste själv ta den, här och nu”.

Min vän skruvade på sig och försökte byta fokus, bort från sig själv och på någon annan. Jag var obeveklig. Det här handlar bara om dig min vän och vad du gör med ditt liv. Du jobbar för mycket och tar dig inte tid till saker som du verkligen vill, saker som du har pratat om att göra i över fem år nu.

Jobbet kommer aldrig ta slut, det kommer alltid att fortsätta, det blir aldrig färdigt. Så släpp det nu. Försök inte klämma in mer jobb, underlätta inte för mer jobb, säg inte ja när du känner nej, bli inte stolt när du lyckats klämma in ännu mer jobb i din tid. Tid som du tar ifrån ditt liv. Fyll din tid med liv!

Jag uppmanade dig för ganska länge sedan att se fler solnedgångar och soluppgångar. Jag vet inte om du minns det? Jag vill att du kontinuerligt tar dig tid att samla på minnen. Fyll sinnet med sommarängar, havet som skummar in över mjuka stenar, trädkronor som silar dagsljuset mot marken, norrskenet som dansar utomjordiskt på natthimlen.

Detta gäller givetvis för oss alla men du min vän vet varför jag uppmanar till detta. Vi är alldeles för slarviga med vår tid, slösar med den som om vi hade oändligt av den. Det har vi inte. Vissa av oss är mer medvetna om det än andra. Med den vetskapen hade det varit rent oansvarigt att slösa tid på sånt som inte berikar våra liv.