Jag är expert i ämnet, jag har mer eller mindre varit rädd hela mitt liv. Faktum är att jag är rädd även nu men inte alltid för samma saker som jag var rädd för tidigare, jo förresten några av dom saker som jag var rädd för tidigare har jag kvar som störande följeslagare även nu.

Det är en annorlunda tid vi lever i just nu. Världen ser inte riktigt ut som vi är vana vid och detta skapar en helt naturlig rädsla. Rädsla är inget fel eller skamfullt, det är bara något helt naturligt. Faktum är att rädslor är det som har hjälpt oss att komma så här långt i utvecklingen.

Du behöver inte låtsas som att ”vi inte bryr oss”, det är helt okej om du känner otrygghet i en tid där du inte vet vad som händer om något dygn. Jag skulle snarare säga att det är sunt, mer oroande skulle det vara om du inte känner rädsla under osäkra tider. Det som däremot blir ett problem är när vi låter vår rädsla ta överhand och vi drabbas av panik.

Jag har hela livet fått öva på hur jag skall hantera minna rädslor, rädslor är nämligen inget som bara försvinner det är något vi får lära oss att hantera. Ett av dom bästa råden jag har lärt mig är att prata sunt förnuft med mig själv. Det kan låta lätt men tro mig det har inte alltid varit lätt. För att kunna prata sunt förnuft med sig själv behöver vårt sinne vara klart och det är de sällan i en paniksituation. Detta är helt naturligt då vårt stresshormon kortisol lägger sig som en dimma över våra synapser, kopplingar i hjärnan, och vi går vilse i våra tankar. Vad kan vi då göra åt detta? Här kommer två sätt du kan göra för att få stopp på dina skenande tankar.

1. Sätt dig ned på en tyst och trygg plats, fokusera bara på närvaron och dina andetag. Andas in och andas ut, känn hur du bara är här och nu, inget kan hota dig, inget stör dig. Andas djupt, in och ut, fortsätt bara som en lugn vågrörelse, in och ut, andas ner i buken inte uppe i bröstet, andas in andas ut. Det kan ta olika lång tid beroende på hur länge du har byggt upp din oro, men bara fortsätt så lättar ”dimman”, andas in, andas ut.
2. Det andra sättet som har hjälpt mig är att få ut saker ur huvudet. Jag brukar ”tänka på papper”, jag helt enkelt skriver ned vad jag känner och tänker så slipper mitt sinne ha fokus på detta. Ofta hjälper detta och jag kan släppa det där, men ibland får jag gå djupare och begrunda vidare på det jag har skrivit för att kunna släppa det.

Bara var där du är just nu, men låt inte rädslan ta övermakten över dina tankar och handlingar. Jag vill inte att du skall tro att jag förringar den rädsla du kanske känner, jag vill bara säga till dig vad en vän skrev här om dagen:

Även det här kommer att passera

Vilket hopp dessa ord ingjuter. Som att har vi varit med om mycket redan och vi kommer förmodligen att få vara med om mycket mer. Jag vet inte varför jag känner detta men jag tror att även detta kommer att bli en lärdom som vi kan ta med oss så, om vi väljer det, öppnar våra hjärtan och utvecklar mer tålamod och kärlek för varandra och livet.